Tuttut! I'm driving!
Jag är tillbaka och knapprar på tangentern! Inte en dag försent. Jag har funderat ett tag på att ge mig ut hit för att lägga några rader, man jag har inte tagit steget. Men denna morgon tycktes som en bra bloggmorgon tydligen.
Jag sitter i M's datarum, istället för mitt eget. Det känns som om väggarna där lutar in...men det blir väl resultatet när man beslutar sig för att göra sitt datarum till garderob och sin garderob till datarum... Men min walk-in-closet är underbar!
Idag ska jag göra någonting. Ännu vet jag inte vad det blir efetrsom jag gör saker utan speciell planering dessa dagar. Jag är alltså ännu inte tillbaka till jobbet utan försökerfortfarande få en rätsida på dagarna, tankarna, nätterna och känslorna. Jag är sjukskriven tom slutet av september och det känns som en evighet. En evighet som med ett vips blir till en sekund. Been there, done that...
Men jag ska in te vara sarkastisk mot mig själv och mitt liv. Jag behöver vara snäll och ta mig själv med bomullshandskar och duntossor, det finns tillräckligt med vassa hörn och kanter i mitt liv som jag som offtast stöter mig emot. Hörn och kanter som jag tidigare stöttemot med knipna ögon, uppdragna axlar och hållen anda. Nu andas jag, ser och vilar jag och försöker röra mig runt eller välja att ta smällen...I'm the one driving my car for gods sake! Synd bara att jag saknar körkort...
Ninja och hennes underbara fötter! =)
Jag sitter i M's datarum, istället för mitt eget. Det känns som om väggarna där lutar in...men det blir väl resultatet när man beslutar sig för att göra sitt datarum till garderob och sin garderob till datarum... Men min walk-in-closet är underbar!
Idag ska jag göra någonting. Ännu vet jag inte vad det blir efetrsom jag gör saker utan speciell planering dessa dagar. Jag är alltså ännu inte tillbaka till jobbet utan försökerfortfarande få en rätsida på dagarna, tankarna, nätterna och känslorna. Jag är sjukskriven tom slutet av september och det känns som en evighet. En evighet som med ett vips blir till en sekund. Been there, done that...
Men jag ska in te vara sarkastisk mot mig själv och mitt liv. Jag behöver vara snäll och ta mig själv med bomullshandskar och duntossor, det finns tillräckligt med vassa hörn och kanter i mitt liv som jag som offtast stöter mig emot. Hörn och kanter som jag tidigare stöttemot med knipna ögon, uppdragna axlar och hållen anda. Nu andas jag, ser och vilar jag och försöker röra mig runt eller välja att ta smällen...I'm the one driving my car for gods sake! Synd bara att jag saknar körkort...
Ninja och hennes underbara fötter! =)
