Närkontakt (kortnovell)
"Hallå? Vart har jag kommit?"
"Ja, det beror väl på, vart har du ringt?"
"Vadå beror väl på? Ni måste väl veta vem ni är gosse. Eller hur?"
"Klart jag vet vem jag är! Frågan är väl bara om det är mig du söker – och det kan ju bara du svara på eller hur?"
"Ja, och det är väl självklart att jag vet vem det är jag söker, men jag är inte säker på om du är den personen, så därför undrar jag vart jag har kommit! Vilket nummer är detta?"
"Vänta dröj kvar…detta är nummer 7820."
"Vad är det för nummer? Det är ju bara fyra siffror!"
"Alldeles riktigt, men det kan väl inte jag rå för, och det måste du väl märkt när du slog telefonnumret!"
"Jamen det gjorde jag inte, det var ju på autouppringning, är det mitt fel det kanske? Så?! Är det du som ringt mig?"
"Jag har inte ringt nån! Glade skapare! Det var ju du som ringde hit och jag svarade! Har du redan glömt det?"
"Sansa dig pojk! Det är väl klart att jag inte glömt det. Men den enda anledningen att jag ringde tillbaka var ju för att nån sökt mig från detta nummer. En Johansson. Är det du?"
"Jag heter inte Johansson och jag har inte ringt dig."
"Ja men vem har gjort det då? Du svarade ju, så någon i din närhet bör det väl ha varit, eller hur? Tag upp händerna ur fickorna och gör som du blir tillsagd, fråga om Johansson är inne!"
"Vadå inne?! Gubbjävel…"
*klonk*
"Hallå?"
"Haallåå? Vart tog du vägen, hallåå?"
*klick*
"Jaa..? Hallå?"
"Vem är det jag pratar med? Vart är den unge herrn jag nyss snackade med?"
"Ehh…vem? Vem är det du söker?"
"Ja, inte vet jag! En Johansson egentligen, men nu menade jag grabben jag nyss snackade med, jag har inte lust att ta om allt från början, räck över luren nu bara!"
"Men det finns ingen annan än jag här."
"Jamen är detta inte 7820? Det är väl klart att han måste vara där då, jag snackade ju just med honom innan han släppte luren?
"Ja kanske det…men…jo, det står att numret hit är 7820Norr."
"Ja…? Vad då Norr?"
"Ja jag vet inte, det står det här, efter numret"
"Så du påstår att det kan finnas ett 7820 Syd också?"
"Nej, det gjorde jag inte, jag bara läste vad som stod"
"Så du menar att det kan finnas ett Väst och ett Öst då också kanske, eller varför inte ett Sydöst, Nordväst eller Sydsydväst…? Så varför valde du att svara på det Norra numret om jag får undra?"
"Jaa ehh…det ringde…och jag svarade… Vad ville du? Jag är liksom på väg nånstans, ska möta en kompis."
"Herregud, kan ingen förklara för mig vad detta rör sig om? Står ni och driver med mig?"
"Nä, jag står inte i någon driva, här finns bara en telefon."
"Jamen, finns inte Johansson där då? Är det det du försöker säga?"
"Jag vet inte, jag kan fråga nån om du vill? Vet du hur han ser ut?"
"Hur ska jag vet hur Johansson ser ut! Det är ju Johansson som ringt mig från detta nummer och nu ringer jag tillbaka"
"Jaha, jamen vänta då så ska jag fråga"
*prassel*
"Ursäkta…ursäkta, du förlåt, men är du Johansson?"
"Nej…gå hem nu!"
"Hallå, vänta? Du då? Hej, jag undrar heter du Johansson? Det är någon som söker en Johansson här?"
"Ja, jag heter Johansson, vem är det som undrar?"
*skrap*
"Ja hallå ja?"
"Ja hallå?"
"Det finns en Johansson här. Men han undrar vem det är som frågar?"
"Det borde väl han veta eftersom det är han som ringt! Eller hur?"
"Det borde du veta säger han"
"Det borde du veta säger han"
"Vem? Räck mig luren…"
*prassel*
"Ja det är Johansson här? Vem är det jag talar med?"
"Ja det här är Doktor Lundin, du hade ringt angående vårt avtalade möte i morgon, och jag returnerar nu ditt samtal"
"Vad då för samtal, vilket möte? Jag har inte ringt någon Doktor Lundin."
"Det måste du väl ha gjort annars skulle jag väl inte ringa upp! Så vad ville du då? Jag har annat att göra än att vältra mig i oförskämdheter!"
"Sakta i backarna Doktor Lundin, om det är någon som är oförskämd så tycker jag bestämt att det är Ni! Vad vill ni mig?"
"Jag vill inget med er, ni ringde mig angående mötet i morgon, lämnade detta nummer och nu ringer jag tillbaka. Så, vad ville ni?"
"Ni måste skrivit fel nummer och ni pratar nog med fel Johansson! Den enda doktor jag känner är Doktor Läkke och det är ju uppenbarligen inte du! Ni ringer ju till en telefonautomat snälla nån!"
*skrap*
*prassel*
*harkel*
"Hallå, vem är det jag pratar med?"
"Vem är det här? Vart tog Doktor Lundin vägen?"
"Snälla du, här finns ingen Doktor Lundin.Läkarna som jobbar här är Fagelberg och Yllstedh. Men du når inte dem på denna telefon. Då får jag ber dig att återkomma på måndag då vi har telefontid mellan 8-10. Sökte du kanske jouren?"
"Vilken jour?! Jag blev uppringd av en Doktor Lundin från detta nummer som säger att jag ringt för att ändra ett avtalat möte, jag har inte ringt någon jour. Vilken jour är det frågan om"
"Vilket nummer skulle ha ringts upp då?"
"Ja…7820..."
"Men snälla du det låter ju som till en telefonautomat! Är det säkert att ni känner er helt kry?"
"Det är väl självklart, lite stressad är på väg till Operan och blir stoppad av en flicka på gatan som säger att någon söker mig som heter Doktor Lundin angående ett avtalat möte – klart jag är förvirrad"
"Du känner dig förvirrad ja. Jag förstår det. Kanske ska du fundera på att ringa hit på måndag i alla fall? Det kanske är just vad du behöver? Det springer inte så många flickor på gatan klockan halv ett på natten, kanske ska jag koppla dig till Jouren i alla fall, du förstår operaföreställningen är nog slut redan"
"Herregud, vad är det du säger?!"
*klick*
"Ja det är Marita, du har kommit till Jouren, kan du prata ostört?"
"Hallå? Jouren? Jag har inte ringt någon jour. En doktor har ringt upp mig!"
"Är det någon som är dum mot dig som finns i närheten. Du kan säga "i morgon" så förstår jag det, så ställer jag frågor, så ska du se att vi fixar det här"
"Vaddå "i morgon"…jag är påväg till Operan. Idag!"
"Det är en kris situation, jag förstår det. Vill du att jag skickar polis? Kan du säga från vilket nummer det är du ringer? Klara du det?"
"Men för helvette ni har missförstått alltihop, jag söker ingen hjälp!"
"Jag förstår att du är arg och känner dig besviken, men du ska se att vi ska komma till en lösning med dina problem. Säg bara vilken nummer det är så ska jag se vad jag kan göra"
"Jag ringer från 7820"
"Men det är ju från en telefonautomat det. Har du rymt hemifrån, det är inget att skämmas för, många män gör det för att undkomma sina fruar"
"….."
*klonk*
"Hallå? Är du kvar? Kan du klicka på luren så att jag vet att du är kvar, du behöver inte säga något om du upplever att du sitter i ett utsatt läge."
*klonk*
"Jag finns här. Du är inte ensam"
*klonk*
"Ja hallå, är du okay?"
"Det låter väldigt tyst…nästan lite brusigt…"
"Det låter väldigt tyst…nästan lite brusigt…"
"Hörru Lola, kan du komma och lyssna här? Ska jag skicka någon till detta nummer. Hör du något?"
*prassel*
"Hallå det är Lola? Är det någon där?
"Jag hör ingenting?"
"Jag hör ingenting?"
"Det måste vara telefonen som det är fel på igen."
"Vi får ta upp det med Lundin i morgon igen då…"
"Stackars människor som ska behöva lida för att våra telefoner inte fungerar som de ska…"
*sniff*
*striil*
Juldagen 2005
God fortsättning, säger man väl. Nu, dagen efter doppare-dan' sitter man och känner sig mysigt seg och man gör inget av nytta. Precis som man vill ha juldagar mao. Vi hade det jättemysigt igår. Vi var på en två timmars långpromenad på förmiddagen i solen. Sedan fikade vi kaffe och allt hembakt mamma haft med sig ner. Sen gjorde vi alla iordning oss och tog på oss julkläder och satte oss framför tvn och tittade på Kalle Anka & Co. Trotts att man sett det 30 ggr - iallafall de man kommr ihåg, de fyra första åren var nog lite med dimmiga. Men min systerdotter som är fem, hade det inspelat sedan tidigare och kunde alla repliker redan. Annat var det på min tid... =) Men hon försökte hela tiden få mig att vara uppmärksam på handlingen - "för kolla nu, nu kommer han...kolla, kolla, men kolla då". Som sagt, hur får man någon att förstå att man sett samma avsnitt varje år i 30 år? Det blir; "jaja och jaha?!...men kolla då..." i allafall. =) Rätt mysigt! Sen blev det middag, och sen kom Tomten. Alltid är man lika fnittrig. Även om jag visste vem som klätt ut sig! Det är något speciellt med julaftnar.
Nu sitter jag i datorskrubben hos syrran och försöker vänja med hennes bärbara dator. Känns alltid like ovant att sitta på någon annans dator. Syrran och hennes man har tagit med sig lillen i vagnen ut på promenad - jag orkade inte följa med, även om det kanske är just ja som borde går med - som mamma sa. Min mage har fortfarande inte "fixat sig". Och det lär den väl inte göra heller så länge intaget är större än utagen...Det blir bättre när man kommer hem. Brukar vara så.
Imorgon ska vi kanske åka på "rea-jakt". Jag vill till Ikea nu när resväskan är tömd på julklappar och inte längre fylld till bredden. Men vi får se om vi hinner det.
Nej nu ska jag gå ner och bläddra i syrrans inredningstidningar och umgås med mor och far.
Jo! Julklapparna jag fick var; Nattlinne och ett par tygtofflor av mor och far och ett presentkort på 500kr på Intersport. Av syrran och hennes familj fick jag ett nattlinne till =), en bok om balkonger och en ring. Av svärföräldrarna fick jag 500kr till träningskort och en chokladask. =) Jag har visst varit riktigt, riktigt snäll! Jag och Maria har inget gett varandra. Det är så mycket vi behöver hem. Och när vi får omtapetserat nu i vår, så kommer vi vilja köpa en massa nya saker - som tex en matta till hallen och v-rummet och det kostar ju en del. Vi ska också köpa träningskort - och de kostar flera tusen. Så vi gav inga julklappar till varandra.
JAg saknar henne idag. Tråkigt att vara så långt ifrån varandra. Önskar att hon var här och firade med mig. Saknar katterna också. Såg en av syrrans grannars katt i ett fönster och då längtade jag efter Ninja, Kixan och Tiwaz, och Ditan förstoss.
Ha en trevlig juldag.
Nu sitter jag i datorskrubben hos syrran och försöker vänja med hennes bärbara dator. Känns alltid like ovant att sitta på någon annans dator. Syrran och hennes man har tagit med sig lillen i vagnen ut på promenad - jag orkade inte följa med, även om det kanske är just ja som borde går med - som mamma sa. Min mage har fortfarande inte "fixat sig". Och det lär den väl inte göra heller så länge intaget är större än utagen...Det blir bättre när man kommer hem. Brukar vara så.
Imorgon ska vi kanske åka på "rea-jakt". Jag vill till Ikea nu när resväskan är tömd på julklappar och inte längre fylld till bredden. Men vi får se om vi hinner det.
Nej nu ska jag gå ner och bläddra i syrrans inredningstidningar och umgås med mor och far.
Jo! Julklapparna jag fick var; Nattlinne och ett par tygtofflor av mor och far och ett presentkort på 500kr på Intersport. Av syrran och hennes familj fick jag ett nattlinne till =), en bok om balkonger och en ring. Av svärföräldrarna fick jag 500kr till träningskort och en chokladask. =) Jag har visst varit riktigt, riktigt snäll! Jag och Maria har inget gett varandra. Det är så mycket vi behöver hem. Och när vi får omtapetserat nu i vår, så kommer vi vilja köpa en massa nya saker - som tex en matta till hallen och v-rummet och det kostar ju en del. Vi ska också köpa träningskort - och de kostar flera tusen. Så vi gav inga julklappar till varandra.
JAg saknar henne idag. Tråkigt att vara så långt ifrån varandra. Önskar att hon var här och firade med mig. Saknar katterna också. Såg en av syrrans grannars katt i ett fönster och då längtade jag efter Ninja, Kixan och Tiwaz, och Ditan förstoss.
Ha en trevlig juldag.
Långtradare och Kyrkans barntimme
Har just kommit hem från jobbet. Slut. Jag var så trött imorse men ändå piggare än vad jag varit på hela helgen och förra veckan. Kan ha att göra med att jag redan halvnio igår tog febernedsättnde och kröp i säng innan tio. Klockan ringde 6:15 imorse - och jag kände mig piggare i kropp och knopp. Med nånstans måste jag vara trött, för påvägen till jobbet var jag tvungen att runda en tankbil som stod vid sjukhuset och fyllde oxygen, och när jag gjorde det slog doften av långtradarhytt emot mig och jag bara kände hur mycket jag längtade efter pappa! Bara så där. Och det var så starkt att jag blev tvungen att torka bort en tår med "stickivanten" som rann...Då slog det mig att; - du tjejen, är du utarbetad nu? Du pratade med pappa typ tre ggr igår på telefonen inför julförberedelserna...du träffar honom i övermorgon...hallå? Skärpning!
Visst är det lustigt vilken makt det ligger i dofter? Hänsynslöst kastas vi tillbaka längst "Memory Lane" vare sig man vill eller inte då dofter slår emot en. Och vad känslan gör med en sen! Den kan sitta i ett bra tag, kanske längre och det är ju okej, om det är ett angenämt minne. Mindre trevligt om det är något jobbigt.
Jag har på jobbet en korridor som ger mig dubbla vibbar. Något både fyller mig med trygghet, förväntan men ändå obehag och misströstan. Den luktar Kyrkans barntimme!
Ja, det hette så, den där "pre-pre-förskoleverksamheten" som låg antingen före eller om det var mittemellan "KomochLek" (i vilkens regi den drevs har jag ingen aning om) och Förskolan. Det jag vet är att jag inte var "mogen" för KomochLek. Det var en pina att sättas på en stol och gegga med pappersmassa och forma en gris med hjälp av en ballong inför några äldre flickor. Det är allt jag minns av KomochLek - vi gick inte dit fler gånger mamma och jag.
Däremot Kyrkans barntimme - träffarna som kändes som en evighet, men som förmodligen bara bestod av 60 minuters barnverksamhet (undertiden mamma var och handlade?), och jag var väl 5 år och jag minns det tydligt. Hur lokalen såg ut, doften, känslan av den bruna 70-tals heltäckningsmattan som vi lekte Björnen Sover på. Och alla böcker med långhåriga killar i klänningar (Jesus och lärjungarna) och mandariner. På julavslutningen fick man en papperspåse med en mandarin och en ask russin. Fast det var överkurs för mig - men mandarinen gick hem. Så, när jag varje gång går denna korridor på jobbet sköljer dessa minnen över mig då det EXAKT luktar som det luktade på församlingsgården. Det måste vara murbruket. Båda har 60/70-tals väggar i ljusgult tegel. Kanske ska jag skala min mandarin när jag går igenom den nästa gång? =)
Visst är det lustigt vilken makt det ligger i dofter? Hänsynslöst kastas vi tillbaka längst "Memory Lane" vare sig man vill eller inte då dofter slår emot en. Och vad känslan gör med en sen! Den kan sitta i ett bra tag, kanske längre och det är ju okej, om det är ett angenämt minne. Mindre trevligt om det är något jobbigt.
Jag har på jobbet en korridor som ger mig dubbla vibbar. Något både fyller mig med trygghet, förväntan men ändå obehag och misströstan. Den luktar Kyrkans barntimme!
Ja, det hette så, den där "pre-pre-förskoleverksamheten" som låg antingen före eller om det var mittemellan "KomochLek" (i vilkens regi den drevs har jag ingen aning om) och Förskolan. Det jag vet är att jag inte var "mogen" för KomochLek. Det var en pina att sättas på en stol och gegga med pappersmassa och forma en gris med hjälp av en ballong inför några äldre flickor. Det är allt jag minns av KomochLek - vi gick inte dit fler gånger mamma och jag.
Däremot Kyrkans barntimme - träffarna som kändes som en evighet, men som förmodligen bara bestod av 60 minuters barnverksamhet (undertiden mamma var och handlade?), och jag var väl 5 år och jag minns det tydligt. Hur lokalen såg ut, doften, känslan av den bruna 70-tals heltäckningsmattan som vi lekte Björnen Sover på. Och alla böcker med långhåriga killar i klänningar (Jesus och lärjungarna) och mandariner. På julavslutningen fick man en papperspåse med en mandarin och en ask russin. Fast det var överkurs för mig - men mandarinen gick hem. Så, när jag varje gång går denna korridor på jobbet sköljer dessa minnen över mig då det EXAKT luktar som det luktade på församlingsgården. Det måste vara murbruket. Båda har 60/70-tals väggar i ljusgult tegel. Kanske ska jag skala min mandarin när jag går igenom den nästa gång? =)
Fudge recept
Här kommer världens godaste Fudge recept! Det är min farmors gamla recept från någon gammal kokbok och därför lite "omodern i språket". ;)
*****************************
Engelsk Fudge Karamell
3dl socker
3msk smör
2dl grädde
1msk vaniljesocker
3msk kakao
50gram sötmandel
Blanda alla ingredienser utom mandel i en tjockbottnad gryta. Låt massan under omrörning sakta koka tills den vid prov i kallt vatten är lagom hård och seg. Tag grytan från elden (! =o)) och sätt till mandeln. (som ska vara mald eller kraftigt hackad). Häll upp massan på en smord plåt. Låt den svalna något och skär den i fyrkantiga bitar.
****************************
Jag bruka inte ha mandel, det blir bra ändå, och istället för att smöra en plåt är jag så modern att jag använder smörpapper - funkar finfint. Den fina med denna är att det inte ska vara seg eller hård, utan den blir torr och spröd och smälter på tungan. Julgodis vi haft så länge jag kan minnas - den och knäck - ett måste.
Lycka till!
*****************************
Engelsk Fudge Karamell
3dl socker
3msk smör
2dl grädde
1msk vaniljesocker
3msk kakao
50gram sötmandel
Blanda alla ingredienser utom mandel i en tjockbottnad gryta. Låt massan under omrörning sakta koka tills den vid prov i kallt vatten är lagom hård och seg. Tag grytan från elden (! =o)) och sätt till mandeln. (som ska vara mald eller kraftigt hackad). Häll upp massan på en smord plåt. Låt den svalna något och skär den i fyrkantiga bitar.
****************************
Jag bruka inte ha mandel, det blir bra ändå, och istället för att smöra en plåt är jag så modern att jag använder smörpapper - funkar finfint. Den fina med denna är att det inte ska vara seg eller hård, utan den blir torr och spröd och smälter på tungan. Julgodis vi haft så länge jag kan minnas - den och knäck - ett måste.
Lycka till!
Bitter, frusen och frizzy
Jag har precis skickat iväg ett utkast till min handledare. Jag hann verkligen inte långt! Men det är så det är, jag har ändå suttit med det hela eftermiddan och nu är klockan fem. Det är dax för middag, sen måste jag fortsätta jobba för att förbereda min undervisning imorgon. *suck* Jag måste hinna göra Fudge också! Vad var det i detta jobb som någonsin ansågs åtråvärt? Jag tycks ju aldrig hinna det jag ska, och när man väl tycker att man hunnit en bit ska det revideras, skrivas om och läggas till; "Jamen, deeet hinner du med till nästa vecka - iiinga problem." - slutdiskuterat. Så sitter man där sen, på sin kammare och ser igenom sin almanacka (som ingen annan har tillgång till!) och ser att - nej, jag kommer inte att hinna det - det är fullt. Det är kört, det kommer att framstå som om jag är ineffektiv! Men det är klart....aha lixom, jag ska ju jobba utifrån "den goda viljan", "man jobbar tills det är klart", "man vill ju att det ska bli bra", "jag har väl ändå inget annat för mig", "man måste ju förtjäna sin plats, det står många vid grinden redo att ta min plats".......... Förödande tankar, tyvärr direkt citerade från minnet och folk i branchen (och andra brancher jag varit i också för den delen), samtidigt som många leenden kan uttrycka; "Men asså, det ÄR ju ändå bara ett jobb!", då de försöker ursäkta sig för att de måste gå hem för att ungarna ligger i 40 grader feber, eller för att de själva går runt med kroppen i förband och arma fixerade á la Sccoby Doo - mumie efter att de ramlat i stentrappen påvägen hem från jobbet 03:30 dagen innan....
Bitter, frusen och frizzy är vad jag är. Bitter i själen, frusen i kroppen och fryzzy i håret, kan inte bli värre...? Tur att jag vet att det blir bättre - och JAG vet ju (eller kan ju lura mig själv) - att det ändå bara är ett jobb. ;o)
Bitter, frusen och frizzy är vad jag är. Bitter i själen, frusen i kroppen och fryzzy i håret, kan inte bli värre...? Tur att jag vet att det blir bättre - och JAG vet ju (eller kan ju lura mig själv) - att det ändå bara är ett jobb. ;o)
Panta kvitton?
Jag har rensat skrivbordslådor och blir lika förvånad över alla kvitton jag sparar på. Jag vet att jag har dem i börsen alldeles på tok för länge så att den inte går att stänga, men då rensar jag inte ur den utan sticker ner näven, tar ut allt och slänger ner i skrivbordslådan! För bättre dagar kan man undra? Eller ska de ligga och mogna till de genererar tillskott på kontot - det verkar som om jag väntar tills den dagen de går att panta, nå't ska man väl ha att min sparar?! Det är inte klokt va dum jag är. Men nu är i allafall papperskorgen fylld till bredden och lådan är nästan tom på saker och min pennask fick sig en genomkörare så att alla pennor som inte fungerar nu också är kastade. Rensa i röran med andra ord. Skönt! Har dragit ner resväskan från vinden och provat ut kläder till julafton. Vet på ett ungefär vad jag ska packa med mig, men framför allt vad som behövs tvättas. Har också varit hos Tanja och gjort klar inbjudningskorten till Nyårsfesten. De blev jättefina. Hittade en fin gammal medaljongtapet i brunt och beige som fick bli omslaget på korten sen skrev vi på ett svagt gult papper som syddes fast i vecket. Det ser lagomt orientaliskt ut, eftersom det är Tusen och en natt-tema. Ska kopiera varje recept som var och en ska göra och ta med sig imorgon bitti. Nej nu ska jag gör mig iordning för sängen. Nighty-nighty.
Rocky goes Manga
Hittade en rolig länk som heter eLouai's Candybar Dollmaker och har suttit med detta ett tag (obs, tycker du kläder är skoj, kan du bli fast här). Jag är en sån sucker för onödigeter och tidtjuvar! Men jag tror att det blev rätt likt! Frisyren blev nästa exakt som jag har det nu. =) Perfekt sida för mig eftersom jag älskar Manga! Nu vet jag hur jag skulle kunna gestaltas som en Rocky-San.
Kix var namnet
Hej, ta min tass och smek den varsamt. Det är jag som är Kix, även kallad Beppan Polis. Jag håller alltså ordning på allt här hemma, människor som djur. Utan mig skulle allt falla - det kan du stenhaja.
Jag älskar dammvippor...
...och kartonger.
Men dammvippor är roligast och ibland har jag lekt så mycket att jag somnat mitt i fajten...
...eller egentligen kan man säga att det är så kul att man lixom svimmar.
Min stora talang är få plats i små utrymmen. Så som väskor...
och kartonger...
Där kan jag sova i säkert flera ... minuter...
... sen får jag ryggvärk.
Mazion du saknas oss
Vi tänker på dig ofta och saknar dig trotts att många år har gått sen du insjuknade. I taket sitter alltjämt en julgransboll med en katt med vita vingar som liknar dig . Du finns med oss dagligen. Vår älskade Mazze.
I STOOD BY YOUR BED LAST NIGHT
I stood by your bed last night, I came to have a peep.
I could see that you were crying, You found it hard to sleep.
I whined to you softly as you brushed away a tear,
"It's me, I haven't left you, I'm well, I'm fine, I'm here."
I was close to you at breakfast, I watched you pour the tea,
You were thinking of the many times, your hands reached down to me.
I was with you at the shops today, Your arms were getting sore.
I longed to take your parcels, I wish I could do more.
I was with you at my grave today, You tend it with such care.
I want to reassure you, that I'm not lying there.
I walked with you towards the house, as you fumbled for your key.
I gently put my paw on you, I smiled and said "it's me."
You looked so very tired, and sank into a chair.
I tried so hard to let you know, that I was standing there.
It's possible for me to be so near you everyday.
To say to you with certainty, "I never went away."
You sat there very quietly, then smiled, I think you knew,
in the stillness of that evening, I was very close to you.
The day is over... I smile and watch you yawning
and say "good-night, God bless, I'll see you in the morning."
And when the time is right for you to cross the brief divide
I'll rush across to greet you and we'll stand, side by side.
I have so many things to show you, there is so much for you to see.
Be patient, live your journey out ... then come home to be with me.
Author Unknown
Klappar klara
Jag hittade allt jag skulle köpa idag. Ögonskugga till mamma och Tanja, boken Livet som chef till svågern (som jag nu ser att jag gett överpris för! Betalade 300 spänn för den på stan, men på nätet är det som billigast 180! Det är priset man får betala för att vara sent ute med sina julklappsinköp!) *svär som en sjöman* Sen blev det ett halsband till Tanja också och nya Boss parfymen till pappa som luktar jättegott! Jag köpte lite karborrband till Barbieklänningen jag sytt till Josefine och två ansiktsmasker till Jessica. Syrran och Jacob är redan klara, och alltihop är inslaget och ligger nedpackade i påsar redo att färdas de 60 milen.
Jag har försökt sriva lista på vad jag behöver packa, men skallen funkar inte. Jag har aldeles för mycket att göra dessa dagar. Så här ser det ut;
Sön 18 dec: snabbstäda lägenheten, åka till den årliga julskinkan och fira en kompis som fyller år mellan 14-17. Sen middag, hämta Tanja och tillsammans skriva inbjudningskorten till Nyårsfesten, samtidigt som jag måste tvätta då vi har tvättid klockan 17.
Månd.19 dec. Jobbar mellan 8-17, behöver fömodligen jobba över så jag inte är klar med min beskrivning jag skulle ha klar till handledningen på torsdag. Hoppas kunna använda hela dagen till att jobba med texten och edan får jag utnyttja kvällen till att läsa på inför seminarierna på tisdag.
Tis. 20 dec. Jobbar mella 8-17, håller i seminarier hela dagen - psykologstudenter. Vet att jag kommer att vara helt slut. Har bara en halvtimmer rast mellan varje seminarium, slutar förmodligen en halvtimme tidigare,men kanske måste jag se över texten in gång till och sen skicka över den till handledaren. Hem och äta middag och göra mig iordning för att klockan 19 åka på kalas och en kompis som fyller år.
Ons 21 dec. Jobbar hela dagen, håller uppföljningseminarier med studenter som kört eller inte kunnat delta i tidigare pass under hela förmiddan. Eftermiddagen är någotsånär fri, hoppas kunna jobba med metoden. Hem äta middag, kolla kläder, mm. Klockan 21:00 ska vi på premiären av Narnia filmen.
Tors. 22 dec. Jobbar halvdag (hade jag tänkt - eller jag måste!) Klockan 10-11 har jag handledning, usch närvöst som alltid. Fram till lunch får jag jobba med deändringar som kommit upp - bör bege mig hemåt vid 13. 14 åker mor och far och jag till flygplatsen och tar flyget efter tre till syster.
Jaha,och mitt i detta ska jag hinna packa också, gärna koka lite julgods som jag lovat syrran att jag skulle göra för att underlätta lite för henne...och framför allt så vill jag ha tid att umgås med min sambo som inte kan följa med och fira jul med mig. Jag borde inte sitta här och blogga alls,utan antingen göra godis eller klappa på min sambo - eller katterna för den delen. Men sambon sitter ändå och Wow-ar, skulle raida ikväll - så vi kommer nog inte att se så mycket. Nej jag ska se om jag hittar nåt bra Fudge-recept.
C u l8r
Jag har försökt sriva lista på vad jag behöver packa, men skallen funkar inte. Jag har aldeles för mycket att göra dessa dagar. Så här ser det ut;
Sön 18 dec: snabbstäda lägenheten, åka till den årliga julskinkan och fira en kompis som fyller år mellan 14-17. Sen middag, hämta Tanja och tillsammans skriva inbjudningskorten till Nyårsfesten, samtidigt som jag måste tvätta då vi har tvättid klockan 17.
Månd.19 dec. Jobbar mellan 8-17, behöver fömodligen jobba över så jag inte är klar med min beskrivning jag skulle ha klar till handledningen på torsdag. Hoppas kunna använda hela dagen till att jobba med texten och edan får jag utnyttja kvällen till att läsa på inför seminarierna på tisdag.
Tis. 20 dec. Jobbar mella 8-17, håller i seminarier hela dagen - psykologstudenter. Vet att jag kommer att vara helt slut. Har bara en halvtimmer rast mellan varje seminarium, slutar förmodligen en halvtimme tidigare,men kanske måste jag se över texten in gång till och sen skicka över den till handledaren. Hem och äta middag och göra mig iordning för att klockan 19 åka på kalas och en kompis som fyller år.
Ons 21 dec. Jobbar hela dagen, håller uppföljningseminarier med studenter som kört eller inte kunnat delta i tidigare pass under hela förmiddan. Eftermiddagen är någotsånär fri, hoppas kunna jobba med metoden. Hem äta middag, kolla kläder, mm. Klockan 21:00 ska vi på premiären av Narnia filmen.
Tors. 22 dec. Jobbar halvdag (hade jag tänkt - eller jag måste!) Klockan 10-11 har jag handledning, usch närvöst som alltid. Fram till lunch får jag jobba med deändringar som kommit upp - bör bege mig hemåt vid 13. 14 åker mor och far och jag till flygplatsen och tar flyget efter tre till syster.
Jaha,och mitt i detta ska jag hinna packa också, gärna koka lite julgods som jag lovat syrran att jag skulle göra för att underlätta lite för henne...och framför allt så vill jag ha tid att umgås med min sambo som inte kan följa med och fira jul med mig. Jag borde inte sitta här och blogga alls,utan antingen göra godis eller klappa på min sambo - eller katterna för den delen. Men sambon sitter ändå och Wow-ar, skulle raida ikväll - så vi kommer nog inte att se så mycket. Nej jag ska se om jag hittar nåt bra Fudge-recept.
C u l8r
16/12 1993 - Alvin Ailey
Hittade något riktigt trevligt i en annan gammal dagbok från 1993, den där dagen minns jag väl! En dag med samma datum som nu (fast nu har jag ju passerat midnatt) - men för 12 år sedan:
16/12 - 93
Lite bättre idag äntligen men lite snuva o hosta har jag ju.
Igår så var jag och pratade med rektorn på skolan för att få förnyat intyg så att jag kan få komma tillbaka. Han föreslog åxå att söka för 1 år nästa gång. Så å kan jag bestämma när jag vill åka hem själv. Men vi får se hur det blir. Jag var också på banken idag och tog ut det jag hade kvar på kontot - behöver ju dem hemma i Sverige över jul, och så tonade jag håret och sen på kvällen så följde jag med ett gäng och såg på Alvin Ailey. Det var en helt otrolig upplevelse. Det går bara inte att beskriva. "Det är nästan så att man skulle kunna bli religiös" som en av tjejerna sa. Peter sa; "Dom är dansare, men...vad är då vi alla andra?! Wannabies?" Ja du, det kan man ju fråga sig, dom var fantastiska.
Dom gjorde fyra stycken; den första från 58' den andra från 71' och den tredje var det Världspremiär på! Och den var så bra. Den fjärde var Revelations. När den kom så var jag så nära gråten. Den är som en myt för mig, och allt var overkligt - och här satt jag nu och kunde ta del av detta mästerverk som dansarna gav till mig.
Gu, jag snyter o snyter och det kommer lika mycket varje gång! hur mycket finns det i skallen?!
Jag såg Revelations för första gången på TV en julafton hos min äldsta moster för många år sedanoch har aldrig kunnat glömma den sedan dess. Det vra därför jag valde att skriva ett specialarbete om Alvin Ailey och hans companie på BA i ettan. Och nu, fick man sitta o sitta på detta i verkligheten. Jag hade kunnat klappa mina händer blodiga för detta companie. Alla stycken är ett egen mästerverk och utgör tillsammans ett overkligt och fantastiskt intryck och uttryck. Jag blir stum när jag tänker på att dom har så många dansare inom ett och samma companie, de flesta från USA. Vad är det själv man försöker med?
Jag undrar hur mycket pengar dom tjänar, jag kan tänka mig att det inte är mycket. Att allt går tillbaka till skolan. Ja, det var en upplevelse jag kommer att minnas hela mitt liv.
Och sannerligen gör jag det. Det var Blue Suites från 58 och Cry från 71 och den tredje var Of Urban Intimacies. På deras hemsida finns massa vackra bilder att titta på och förundras över.
Godnatt!
Då är man hemma
Jaha, då är jag hemma. Julfesten var inte så givande. Hade lika gärna kunnat sitta och jobba istället. Jag blev inte mätt på mackan de bjöd på så det var bara till att koka nudlar då man kom hem.
Det var kallt att gå hem. Mörkt. Måste erkänna att det är lite läskigt att gå själv, speciellt efter det hemska överfallet en kvinna utsattes för förra helgen. Killen är inte fast ännu och kan lura i någon buske. Så jag gick genom sjukhuset istället. Många fördelar med det, trotts att det blir lite längre promenix.
Det är jul snart. Jag har lovat syrran att baka lite julgodis att ta med mig. Jag måste göra det i morgon. Vet inte riktigt vad. Har ingen lust - men kanske känns det bättre imorgon när jag fått sova ut, handla alla julklapparna och kan slappna av. Har några kvar och NO CLUE om vad jag sk köpa.
Klockan är redan tio. Kan inte fatta vad tiden tar vägen! Det händer så otroligt mycket i mitt liv nu att dagarna bara springer iväg - ändå är jag inte nöjd. Känner mig pessimistisk och missnöjd och klagande. Vet inte varför. Kan nästa höra en kör från cyberfjärran viskande väsa: p...m...s och kanske är det så. Men det var roligare förr - så var det helt enkelt. Jag är säker på det...*böjer mig bak efter en gammal dagbok i bokhyllan*
Då ska vi se...den här skrev jag i från den 1/3 1987 - 2/4 1988...ja då borde dagens datum finnas med. Spännande att se vad jag gjorde den 16/12 1987...*blädderblädderblädder*
*hehe*
den 16 fanns inte, men den 14:e, men det bjuder jag på, några dagar give or take:
14/12 - 87 v.51
Sista måndagen höstterminen - 87!
Han var inte i skolan idag! Jag vet inte vad jag ska känna! Den här killen som glor så hemskt som också går i SO2 gloode också! Kul, men samtidigt vågar jag inte tro på ögonkontakter längre!
Jag fick mitt livs glädjebesked idag! Vi fick veta vilka betyg i dans dom sätter och vad dom värderar. Dom värderar Arbetsmotivation, teknik, konstnärlighet och musikalitet. Dom delade ut 8 stycken 3:or och två 4:or. i klassen och så här såg min ut!
(inklistrad i dagboken sitter en papperslapp med brunande tejp med mitt namn överst och lyder:)
-------------------------------------------------------------------------------------------------
Arbetsmotivat. Teknik Konst. Musik
Det var kallt att gå hem. Mörkt. Måste erkänna att det är lite läskigt att gå själv, speciellt efter det hemska överfallet en kvinna utsattes för förra helgen. Killen är inte fast ännu och kan lura i någon buske. Så jag gick genom sjukhuset istället. Många fördelar med det, trotts att det blir lite längre promenix.
Det är jul snart. Jag har lovat syrran att baka lite julgodis att ta med mig. Jag måste göra det i morgon. Vet inte riktigt vad. Har ingen lust - men kanske känns det bättre imorgon när jag fått sova ut, handla alla julklapparna och kan slappna av. Har några kvar och NO CLUE om vad jag sk köpa.
Klockan är redan tio. Kan inte fatta vad tiden tar vägen! Det händer så otroligt mycket i mitt liv nu att dagarna bara springer iväg - ändå är jag inte nöjd. Känner mig pessimistisk och missnöjd och klagande. Vet inte varför. Kan nästa höra en kör från cyberfjärran viskande väsa: p...m...s och kanske är det så. Men det var roligare förr - så var det helt enkelt. Jag är säker på det...*böjer mig bak efter en gammal dagbok i bokhyllan*
Då ska vi se...den här skrev jag i från den 1/3 1987 - 2/4 1988...ja då borde dagens datum finnas med. Spännande att se vad jag gjorde den 16/12 1987...*blädderblädderblädder*
*hehe*
den 16 fanns inte, men den 14:e, men det bjuder jag på, några dagar give or take:
14/12 - 87 v.51
Sista måndagen höstterminen - 87!
Han var inte i skolan idag! Jag vet inte vad jag ska känna! Den här killen som glor så hemskt som också går i SO2 gloode också! Kul, men samtidigt vågar jag inte tro på ögonkontakter längre!
Jag fick mitt livs glädjebesked idag! Vi fick veta vilka betyg i dans dom sätter och vad dom värderar. Dom värderar Arbetsmotivation, teknik, konstnärlighet och musikalitet. Dom delade ut 8 stycken 3:or och två 4:or. i klassen och så här såg min ut!
(inklistrad i dagboken sitter en papperslapp med brunande tejp med mitt namn överst och lyder:)
-------------------------------------------------------------------------------------------------
Arbetsmotivat. Teknik Konst. Musik
Lärare Balett 4 3+ 3 3
Lärare Jazz 4 4 3+ 3+
Lärare Fridans 4 4- 3+ 3+
Totalt : 4
--------------------------------------------------------------------------------------------------
Är det inte otroligt? Jag har ju bara dansat balett ett år och jazz och fridans noll år! Jag är fruktansvärt nöjd! Men jag lär nog få kämpa för att behålla den!
Ja, vad säger man. Om jag minns detta rätt så levde jag på dessa resultat långt över den 16:e. =) Jag var verkligen så stolt och kunde inte fatta att jag fick högre betyg än de som dansat sen de var fem. Jag var stolt som en tupp.
Jag kan dock inte riktigt minnas vilka killarna var. Men visst verkade jag ha roligare förr?! Till saken ska väl sägas att jag var 8 år sedan och det var min första gymnasietermin som avslutades. (nej för faen - det var 18 år sen för gods sake!) JISSESS!!!! Som sagt...tiden går fort när man har kul - var det inte så?!
Måste kolla en till:
15/12 -91
Idag har jag och syrran julstädat i finrummet och TV-rummet. Och tittat på video - Days of Thunder. Jag såg den på bio med Kalle för ett år sen. Och den är så himla bra.
Imorgon ska jag till stan. Först ska jag och syrran köpa julklappar till mor o far sen ska jag och gå på stan och köpa till syrran. Så det blir en lång dag.
Och jag har pratat med Kalle 3 ggr idag. Han och Hanna har köpt fördigt alla julklappar idag. Jag längtar efter honom så fruktansvärt mycket. Jag har den här förväntansfulla och lyckliga känslan inom mig som för tre år sen, vår första jul. När man låg på var sitt håll och längtade och fantiserade om varann. Jag länktar så att det pyr i mig, så där spännande.
Jag skulle vilja ha honom här i mörkret och det skulle bli spännande! Nej, klockan är mycket. Godnatt!
Tja! Det vaaar roligare förr! Jag säger bara det. Jag skrattade nästa högt här. Så himla bra tycker jag väl ändå inte att Days of Thunder är, idag då....och inte heller tycker jag att jag har samma smöriga, slippriga övergeggiga romatiska toch kvar heller. Killen har jag inte heller kvar...fast ha var inget att sakna (här går han givetvis under falskt namn).
Ja, man har haft det kul, och nu har jag snart skrivit i en timma. Brytit mot hela blogg lagen om små korta meddelande. Sånt tjaffs är inget för mig. =)
Nu kommer en av mina små katter in och tycker jag ska ägna mig åt henne istället, och det är klart jag ska...
Lärare Jazz 4 4 3+ 3+
Lärare Fridans 4 4- 3+ 3+
Totalt : 4
--------------------------------------------------------------------------------------------------
Är det inte otroligt? Jag har ju bara dansat balett ett år och jazz och fridans noll år! Jag är fruktansvärt nöjd! Men jag lär nog få kämpa för att behålla den!
Ja, vad säger man. Om jag minns detta rätt så levde jag på dessa resultat långt över den 16:e. =) Jag var verkligen så stolt och kunde inte fatta att jag fick högre betyg än de som dansat sen de var fem. Jag var stolt som en tupp.
Jag kan dock inte riktigt minnas vilka killarna var. Men visst verkade jag ha roligare förr?! Till saken ska väl sägas att jag var 8 år sedan och det var min första gymnasietermin som avslutades. (nej för faen - det var 18 år sen för gods sake!) JISSESS!!!! Som sagt...tiden går fort när man har kul - var det inte så?!
Måste kolla en till:
15/12 -91
Idag har jag och syrran julstädat i finrummet och TV-rummet. Och tittat på video - Days of Thunder. Jag såg den på bio med Kalle för ett år sen. Och den är så himla bra.
Imorgon ska jag till stan. Först ska jag och syrran köpa julklappar till mor o far sen ska jag och gå på stan och köpa till syrran. Så det blir en lång dag.
Och jag har pratat med Kalle 3 ggr idag. Han och Hanna har köpt fördigt alla julklappar idag. Jag längtar efter honom så fruktansvärt mycket. Jag har den här förväntansfulla och lyckliga känslan inom mig som för tre år sen, vår första jul. När man låg på var sitt håll och längtade och fantiserade om varann. Jag länktar så att det pyr i mig, så där spännande.
Jag skulle vilja ha honom här i mörkret och det skulle bli spännande! Nej, klockan är mycket. Godnatt!
Tja! Det vaaar roligare förr! Jag säger bara det. Jag skrattade nästa högt här. Så himla bra tycker jag väl ändå inte att Days of Thunder är, idag då....och inte heller tycker jag att jag har samma smöriga, slippriga övergeggiga romatiska toch kvar heller. Killen har jag inte heller kvar...fast ha var inget att sakna (här går han givetvis under falskt namn).
Ja, man har haft det kul, och nu har jag snart skrivit i en timma. Brytit mot hela blogg lagen om små korta meddelande. Sånt tjaffs är inget för mig. =)
Nu kommer en av mina små katter in och tycker jag ska ägna mig åt henne istället, och det är klart jag ska...
Hur ska jag hinna vara med?
Jag förstår inte hur alla hinner med att vara med överallt. Det förväntas nog att jag ska sitta med på ett möte men hur ska jag kunna hinna det? Jag hoppas inte att de tror att jag är ointresserad, men jag känner att jag nog bränner mina broar - de kanske inte tror att jag är tillräckligt seriös eller inte vill detta tillräckligt mycket. Men jag vill inge hellre - men inte på bekostnad av min hälsa, dvs. jag har inte tänkt sitta med detta morgon, middag, kväll och natt.
Jag fattar inte varför jag lyssnar på mitt kritiska jag hela tiden och inte istället berömmer det självkontrollerade jaget som ändå vet bäst, som vet att jag gör mina val av bästa välmening för min kropp och psykiska förstånd. Hur ska man lära sig att passa in, hinna med, enagera sig och lyckas ro iland?
Jag msåte slipa på min självkontroll...och min stavning!
Jag fattar inte varför jag lyssnar på mitt kritiska jag hela tiden och inte istället berömmer det självkontrollerade jaget som ändå vet bäst, som vet att jag gör mina val av bästa välmening för min kropp och psykiska förstånd. Hur ska man lära sig att passa in, hinna med, enagera sig och lyckas ro iland?
Jag msåte slipa på min självkontroll...och min stavning!
Första dagen på bloggen
Nu har jag försökt på så många olika bloggar att skapa mig en bloggande hemvist - men utan resultat. Eller jag har försökt, men det har inget blivit av eländet. Men nu ska jag. Det känns som ett mentalt måste att få skriva ur sig sina surrande, snurrande tankar för att med fritt hjärnkontor få arbeta ostört. Det finns ingen som stör mig så mycket som jag själv!
Det känns också som om det tillhör en digital allmänbildning att blogga, speciellt om man säger sig vara internet intresserad. Och jag ÄR intresserad - jag har bara inte den rätta schwungen - men jag hoppas att mitt rockarnamn ska få mig att rocka lös allt som jag kan. Helt enkelt för att det är kul! Jag är ju för gods sake dagboksveteran i tungviktsklassen - så vad kan vara problemet?! Men jag kan ju inte sitta och skriva i mina pappersdagböcker under en rast på jobbet. Nej det måste bli detta digitala forum. Så är det bara.
Nu måste jag ha lunch!
Det känns också som om det tillhör en digital allmänbildning att blogga, speciellt om man säger sig vara internet intresserad. Och jag ÄR intresserad - jag har bara inte den rätta schwungen - men jag hoppas att mitt rockarnamn ska få mig att rocka lös allt som jag kan. Helt enkelt för att det är kul! Jag är ju för gods sake dagboksveteran i tungviktsklassen - så vad kan vara problemet?! Men jag kan ju inte sitta och skriva i mina pappersdagböcker under en rast på jobbet. Nej det måste bli detta digitala forum. Så är det bara.
Nu måste jag ha lunch!
Första inlägget
Välkommen till min nya blogg!
