Bloggrocking blues

Jag har både avbokat och bokat om samma pass två gånger idag. Jag är så trött, efter en hemsk natt med doktorandångest att det egnetligen bara finns i mina vildaste fantasier att jag skulle orka träna idag. Men ag lever mina fantasier. Living on the edge. Så lätt ska jag inte sälja mig själv till de hemska demonerna. Så, jag går iallafall och gör det jag orkar senda går jag hem och sover och sedan läser hela helgen för att försöka komma ikapp med litteraturen som ska läsas in innan tisdag. Ja så får det bli.
Så om det börjar rykas om ett spöke på IKSU - så är det jag....

JAg har sån träningverk idag! Tro det eller inte men jag gick till gymmet igår! Jag har ju haft mitt kort på IKSU ni i över tre månder som tickat likt en blåslur i örat.JAg tog en Bodybalans klass och det var så skönt. Det som gjorde det extra roligt av att en god vän också kom. Jag har inte tränt med henne på säkert 10 år, kanske mer. Alltså verkligen inte stått sida vid sida framför en spegelvägg, vilket vi gjorde från det att jag var 16 till 25. Jag kände hur jag saknat det och det kändes både vemodigt och kul. Hon har ju aldrig slutat med dansen utan är lärare på Balett akademien i Umeå. Stark som en fura, medan en annan kände sig vek som en överkokt spagetti. Jaja...kul var det iallafall.

Sedan har jag äntligen fått till min jobb blogg. Den är döpt till 'A digital stage' och jag kommer att länka till den så småning om. Känner att jag måste försöka separera dem åt bara.

Nä nu måste jag hoppa isäng.

Vilke morgon det blev idag! Först och främst så vaknade jag lungt och skönt, låg och mornade mig medan ljuset strilade in bakom rullgardinen och jag kände verkligen att jag sovit under natten. Utan att behöva gå upp och vanka, dricka samarin eller gå på toaletten, göra sittups och gymastisera, helt enkelt slippa våndas mellan 03-04 på morgonen. SÅ skönt. =)
Hade det slutat där, så hade jag nöjt mig storartat. Men så ringer telefonen och sambon svarar och låter något konfys - "vadå äta middag?" Hon överlämnar luren till mig som fortfarande ligger under täcket och få då höra av hennes chef att det står i ortens dagstidning att jag vunnit en middag för två på stans dyraste restaurang! Gissa vilken överraskning!
Jag skickade in ett tävlingsbidrag som gick ut på att komma på något trevligt att göra med Baggböle Herrgård och vann!
Himmel så kul och gott! Har aldrig haft råd att gå dit, så detta är ju helkul - precis vad vi behöver i vår vardag.

Då var eftermiddagskaffet och fredagsfikat intaget. Fredagsblicken börjar synas i ögonen på folk och alla är väl glada att veckan är slut. Förhoppningsvis får jag igenom min semesteransökan. Det ska bli skönt. Sen är det bara att sätta igång med skrivandet. Som tur är så är väl hantverkarna på jobbet snart klara med att installera det nya kylsystemet, eller om det är vetilationsanläggning? Hur som helst så ska vi i allafall slippa frysa om vintern och svettas om sommaren. Det har jag gjort, eftersom solen tar överhanden och nästan smälter bläcket på mina ord i Word, när dagen drar sig mot ett på dagen. Kunde nästan känna hur brun jag blev genom fönsterrutan, iallafall kände jag svetten.

Fast kanske inte riktigt som Ylva...




Bild, å det ödmjukaste, lånad från Aftonbladet och Jan Stenmark;
 http://www.aftonbladet.se/vss/kultur/story/0,2789,70720,00.html

Jaha, då var man på andra sidan! Har suttit och rårättat tentor i går och idag för att få dem färdiga innan lunch. Nu är de klara och utlämnade och jag är alldeles matt. Jobbade sent igår, säkert till halv tre. Kixan fattade inte vad jag sysslade med; varför kommer du inte och lägger dig? Vad är det för papper du pysslar med, något jag kan ligga på?



Jag vet inte hur jag ska börja nu. Egentligen borde jag ansöka om semester, så jag kan vara hemma nästa vecka och vara med syrran och familjen som kommer upp. Det är engentligen det enda rätta, eftersom jag ändå inte vill missa att vara med dem. Men det känns pressande samtidigt att få sätta igång ordentligt med mitt. Det har ju fått ligga på sparlåga ett tag nu eftersom jag haft hela årets bemanning under dessa 3 månaderna som varit. Jättekul men tufft. Men jag kan inte säga att jag är avskräckt från att undervisa heltid.

Jag känner mig lite matt idag. Det var lite snurrigt igår och jag grinade säkert en timme i går kväll. Bara för att någon var så snäll mot mig att jag blev rörd ända in i själen. Då trängde tårarna fram. Jag skulle ha slagit Helena Bergström och Julia Roberts i vilken Bröl och Snor tävling som helst. Men nu mår jag bättre. =) 

Vill ni må lite bättre? Här kommer lite ögonbalsam från Portugal - en fantastisk hobbyfotograf! http://www.creative-factor.net/

Jag funderar fortfarande på att plocka fram kameran, eller kanske t.om köpa en ny?!