Bloggrocking blues

Åh vad jag kan avsky att bo i lägenhet! Jag blir tokig på dessa grannar, är det inte utelåsta ungar som riiinger på någon dörr i ottan, så är det långvägars gannar som ringer hem/dit tiden är flera timmar efter eller före, så att man oavsett vilket, alltid väcks av mottagarens dåliga linje som gör att sändaren kompenserar med att skrika ut i natten! Eller som nu... 30+ singlel snubbar, som dövar sin saknad med hårdrock på högsta volym kl.22:53 en tisdagkväll! Fick de månne ingen valentin-hälsning, ingen ros på dörren eller kram? Varför är jag inte förvånad?!! Det är sånna som låter sin jakthund spy upp hårbollar eller någon annans hundskit i trapphuset utan att det torkas upp, sånna som är klädda i senaste jaktmunderingen (mitt i stan!) som kostar skjortan och går med mobilen och sms-ar med enda handen och har jakthunden i den andra så de låter andra hundägare i området ta skiten efter dem. Sånna som har två bilar som båda står vardag som helgdag på husets besöksparkering, medan alla andra får betala dyra pengar för sin parkeringsplats! Idioter och stackars hundar. Skulle inte fövåna mig om de läser till lantmätare...eller polis på högskolan... På en av bilarna står finns en klisterdekal som vittnar om idrottsprestationer á la VM för juniorer, tro fan det - skida på för helvette så man slipper se dej! Och gör det fort - så det blir tyst! VI VILL SOVA! " § # f & döskalle £ " (eller hur man nu svär högt i skrift). Jag blir tokig på grannar som tar för stor plats, det kan man göra i kåtan, i huset eller på hemmet där alla andra ändå tappat hörseln.
Det finns barn i detta hus och så stackars oförstående, vuxna som jag!

 

Min älskade Ninja blänger å mina vägnar genom väggarna. Godnatt!