Cold comfort

Har letat recept hela kvällen samt handlat och skickat ut inbjudningskort till på lördag. Även om jag egentligen fyller år på fredag så jobbar ju alla då, inklusive mig själv hela dagen och jag orkar inte ha kalas på kvällen. De blir ingen märkvärdigt, det är inte därför jag skickat inbjudningskort, utan för att göra något som skiljer från andra år. Bara för att. Önskar så många gånger att jag hade mera tid till att kunna ordna med någon fest, men det blir aldrig av. Tiden finns inte - inte orken heller för den delen. Men nu blev det iallafall något litet. Det ska bli trevligt, även om det bara kommer några. Kakor kommer vi ha gott om - säger jag nu innan jag ens tagit fram degbunken...
Helst av allt skulle jag vilja slippa fylla mera. Jag har lite svårt att fatta att jag fyller så mycket som jag gör. Eller mycket för vissa (och tydligen är jag en av dessa att tycka detta) och inget alls att bry sig om, för andra.  M hittade ett grått hår uppe på mitt huvud igår. Vilken lämplig tajming! Försöker komma på det ena efter det andra argumentet till att jag inte ska känna mig "gammal"; som att jag inte känner mig äldre än för tio år sedan, att jag kommer i samma kläder som jag gjorde för tio år sedan, att jag trivs mer med mitt liv nu än vad jag gjorde för tio år sedan och så BANG - visar det sig att under det senaste halvåret (kan jag gissa) så har ett grått hårstrå, mig helt ovetande, snirklat sig ur min skalp helt oberörd, grå, stel och fel. Usch! 
Ja, jag vet - du är inte heller gammal bara för att du är gråhårig och jag gillar grått hår! Funderade (för tio år sedan...) att färga mitt dåvarande långa blonda raka hår i cendrebruna och gråa breda fält...jo det var faktiskt trendigt då. Men jag vågade inte, precis som jag inte vågade haka på tatueringsboomen. Jag ska ta emot mina gråa hår med stolthet! 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0